Showing posts with label Filippa. Show all posts
Showing posts with label Filippa. Show all posts
2012-03-06
2012-01-28
This charming girl
Hon heter Filippa och hon är en underbar flicka.
Hon betyder mycket för mig, mer än jag trodde och visste. Hon har lärt mig mycket, mer än jag själv visste.
För ett år sedan trodde jag att jag skulle förlora kontakt med henne. Det var en av de första sakerna jag tänkte faktiskt. Jag blev ledsen...mer än jag själv visste och trodde. Ibland vet man inte vad en person betyder för en själv förrän man förlorar eller håller på att förlora honom/henne. Det var inte så att jag umgicks så mycket med henne men när jag plötsligt insåg att hon kanske skulle försvinna från min värld, insåg jag vad hon betydde för mig. Hon var det enda barnet jag umgås med i princip (förutom de tvillingar jag träffar och umgås en gång om året i japan). Jag har ändå känt henne ända sedan hon var två år gammal. Jag har sett henne växa. Hon är inte längre ett litet barn som jag en gång lärde känna. Jag visste inget om barn och jag vet fortfarande inte mycket men jag har ändå lärt mig en del genom henne, har jag insett nyligen. Till exempel har jag nu mycket lättare att börja prata eller komma i kontakt med barn. Så var jag inte innan. Jag visste inte hur man skulle hantera, hur jag skulle bete mig, vad jag skulle säga... Filippa har lärt mig det på ett naturligt sätt.
Länge, fram till ganska nyligen, trodde jag att jag ogillar barn generellt, vilket jag har sagt till andra också ..... men det är faktiskt flera än en som har påpekat en sak på sistone. Att vad jag säger inte stämmer riktigt. Med hänvisning till vad jag berättar om Filippa och hur varmt jag pratar om henne samt de foto jag har tagit och hur vi ser ut tillsammans...
Jag kan fortfarande inte påstå att jag är så förtjust i barn generellt. Men ja, jag älskar Filippa, det gör jag. Jag är glad för att ha fått lära känna henne och vi fortfarande umgås. Hon växer och blir tonåring så småningom och då vet man inte hur det blir... Det är bara naturligt och det får vara så som det kommer.
Men hon är en underbar flicka. Den allra bästa, käraste, sötaste och charmigaste tösen!
Hon betyder mycket för mig, mer än jag trodde och visste. Hon har lärt mig mycket, mer än jag själv visste.
För ett år sedan trodde jag att jag skulle förlora kontakt med henne. Det var en av de första sakerna jag tänkte faktiskt. Jag blev ledsen...mer än jag själv visste och trodde. Ibland vet man inte vad en person betyder för en själv förrän man förlorar eller håller på att förlora honom/henne. Det var inte så att jag umgicks så mycket med henne men när jag plötsligt insåg att hon kanske skulle försvinna från min värld, insåg jag vad hon betydde för mig. Hon var det enda barnet jag umgås med i princip (förutom de tvillingar jag träffar och umgås en gång om året i japan). Jag har ändå känt henne ända sedan hon var två år gammal. Jag har sett henne växa. Hon är inte längre ett litet barn som jag en gång lärde känna. Jag visste inget om barn och jag vet fortfarande inte mycket men jag har ändå lärt mig en del genom henne, har jag insett nyligen. Till exempel har jag nu mycket lättare att börja prata eller komma i kontakt med barn. Så var jag inte innan. Jag visste inte hur man skulle hantera, hur jag skulle bete mig, vad jag skulle säga... Filippa har lärt mig det på ett naturligt sätt.
Länge, fram till ganska nyligen, trodde jag att jag ogillar barn generellt, vilket jag har sagt till andra också ..... men det är faktiskt flera än en som har påpekat en sak på sistone. Att vad jag säger inte stämmer riktigt. Med hänvisning till vad jag berättar om Filippa och hur varmt jag pratar om henne samt de foto jag har tagit och hur vi ser ut tillsammans...
Jag kan fortfarande inte påstå att jag är så förtjust i barn generellt. Men ja, jag älskar Filippa, det gör jag. Jag är glad för att ha fått lära känna henne och vi fortfarande umgås. Hon växer och blir tonåring så småningom och då vet man inte hur det blir... Det är bara naturligt och det får vara så som det kommer.
Men hon är en underbar flicka. Den allra bästa, käraste, sötaste och charmigaste tösen!
2011-11-27
2011-08-14
Gör du det?
Jag frågade. Saknar du honom? Lilla tjejen sade. Gör du det? Att få frågan tillbaks var inte något jag var beredd på.....ja...sade jag...Då sade hon, Ja, det gör jag också faktiskt..... Den lilla söta flickan. Fortfarande barn ändå inte lika liten som förr. Glad för att ha lärt känna henne, vi umgås och har det roligt tillsammans....
2010-11-17
Subscribe to:
Posts (Atom)