Min kollega har varit i liknande situation som jag (fast inte riktigt samma. På ett sätt är min värre men å andra sidan kan hans vara mer smärtsamt), fick jag veta det ganska nyligen.
Jag hade varit självupptagen så jag kände inte till. Fick höra det för kanske två månader sedan men det är först bara för drygt en vecka sedan vi pratade om det. Vad som jag inte visste och blev förvånad var att vi hade två stora saker gemensamt (det ena visste vi om redan dock) som hände i samma timing. När vi pratades, berättade han då om att han ett tag funderade på att byta jobb pga vad son hänt. Då trodde jag att det var en lös idé men idag fick jag veta att han skulle sluta. Ytterst få som vet om det idag men redan imorgon kommer det att bli mer känt.
Det är så starkt av honom....med tanke på vilka känslor han har gått genom som han berättade och jag vet ju väl vad han har fått gå genom. Beundrar hans styrka. Pratade lite idag och han sade ärligt att det kändes lite skrämmande men han trodde och tyckte att det var rätt beslut. Det håller jag med om. Han kommer dessutom att flytta pga det nya jobbet.
Han hade säkert lätt kunna få ett nytt jobb tidigare också bara om han ville men nu har han valt att göra det nu när han har det jobbigast trots en viss rädsla som han erkänner själv. Tråkigt att förlora honom på jobbet men han tar sitt steg och går vidare. Han är stark och ärlig. Jag önskar all lycka till honom.
No comments:
Post a Comment